Vanliga frågor

Varför får man inte gå eller leka på spåret även om det inte finns något tåg i närheten?
Varför är det förbjudet att korsa spåret på något annat ställe än vid plankorsningar även när tåget är tillräckligt långt bort eller när det står still på spåret?

Får man passera ett tåg som har stannat i en plankorsning genom att gå runt det, gå mellan eller under vagnarna eller klättra över vagnarna?

Varför kan man inte enbart lita på att man hör om ett tåg närmar sig?

Varför tar det så lång tid för tåget att stanna?

Varför får man inte leka eller till exempel åka rullskridskor eller skateboard på järnvägsstationens perrong?

Varför får man inte gå eller vistas i järnvägstunnlar eller på järnvägsbroar även om det ser ut att finnas tillräckligt med utrymme bredvid spåret?

Varför är det farligt att placera exempelvis mynt, stenar eller andra föremål på spåret?

Varför är det förbjudet med kapplöpning bredvid eller framför tåget?

Varför får man inte klättra upp på tågvagnar eller i konstruktioner vid spåret?

Varför är det farligt att kasta föremål på kontaktledningarna eller röra dem med något föremål?

Hur kan man veta vilka övergångsställen som är lagliga och tillåtna, och vilka som är olagliga och förbjudna?

 

Varför får man inte gå eller leka på spåret även om det inte finns något tåg i närheten?
Tåg är snabba och tysta, och ingen kan veta när det kommer tåg. Tåg som följer en tidtabell kan vara tidiga eller sena. Dessutom åker det arbetsmaskiner och godståg på spåren, och de har flera timmar spelrum i sina tidtabeller. Därtill är det olagligt att obehörigen korsa eller vistas på spåret – lagen är stiftad för att värna om människors säkerhet, eftersom människan alltid är förloraren och riskerar att dö vid en kollision med ett tåg.

Varför är det förbjudet att korsa spåret på något annat ställe än vid plankorsningar även när tåget är tillräckligt långt bort eller när det står still på spåret?
Det är mycket svårt att bedöma hur långt bort tåget är och hur fort det åker. Oftast närmar det sig mycket snabbare än vad det ser ut som. Dessutom kan ett tåg inte stanna lika snabbt som till exempel en bil och inte heller väja någonstans från spåret. Ett tåg som står still kan helt plötsligt börja åka.

Får man passera ett tåg som har stannat i en plankorsning genom att gå runt det, gå mellan eller under vagnarna eller klättra över vagnarna?
Nej, det får man aldrig göra. Man måste vänta tills tåget börjar åka igen eller leta reda på en annan plankorsning där man kan korsa spåret. Ett tåg som står still kan plötsligt börja åka åt vilket håll som helst och då riskerar en person som befinner sig framför eller bakom tåget eller mellan vagnarna att bli klämd under tåget.

Varför kan man inte enbart lita på att man hör om ett tåg närmar sig?
De moderna eltågen ger inte ifrån sig ”klick-klock”-ljudet som vi förknippar med tåg, utan är mycket tysta. Det är inte säkert att man hör ett tåg som närmar sig förrän det är försent.

Varför tar det så lång tid för tåget att stanna?
I spårtrafiken åker tågens metallhjul på metallskenor. Friktionen mellan hjulen och skenorna är mycket mindre än till exempel i vägtrafiken där bilens gummidäck greppar bra på vägens asfalt. Tåget däremot ”glider” på spåret. Dessutom är fenomenet ren och skär fysik: En kropp som väger flera tusen ton och rör sig framåt med hög hastighet kan inte stanna snabbt, utan kräver en lång stoppsträcka.

Varför får man inte leka eller till exempel åka rullskridskor eller skateboard på järnvägsstationens perrong?
En person som leker kan falla ner på spåren från perrongen och hamna under ett ankommande tåg. På perrongen är säkerhetsavståndet från spåren angivet med skyltar eller målade streck och dessa måste följas.

Varför får man inte gå eller vistas i järnvägstunnlar eller på järnvägsbroar även om det ser ut att finnas tillräckligt med utrymme bredvid spåret?
Att gå i järnvägstunnlar eller på järnvägsbroar betraktas också som obehörig vistelse och är därmed olagligt. Tågen är bredare än spåren som de åker på och det är svårt att bedöma hur brett ett tåg som rör sig mot dig är. Dessutom kan till exempel en ryggsäck obemärkt fastna i det förbipasserande tåget och dra med sig den gående personen under tåget.

Varför är det farligt att placera exempelvis mynt, stenar eller andra föremål på spåret?
När tåget träffar föremålet kan det slungas i väg med enorm hastighet åt vilket håll som helst och skada personen som placerade ut föremålet eller oskyldiga personer i närheten. Till exempel plattas inte stenar till, utan slungas oförutsägbart i väg och utgör stor fara för dem som finns i närheten. I värsta fall kan föremål på rälsen få tåget att spåra ur och då utsätts även tågpassagerarna för livsfara. Om tåg eller oskyldiga personer som befinner sig i närheten skadas kan den som orsakat skadan bli betalningsskyldig. För att kunna placera något på spåret måste personen dessutom befinna sig väldigt nära spåret, vilket både är olagligt och livsfarligt.

Varför är det förbjudet med kapplöpning bredvid eller framför tåget?
En människa kan inte vara snabbare än tåget och tåget kan inte väja för människan. Medan löparen koncentrerar sig på tåget finns det också risk att han eller hon snubblar och faller ner på spåret eller av misstag knuffar ner någon annan under tåget.

Varför får man inte klättra upp på tågvagnar eller i konstruktioner vid spåret?
Det är olagligt och livsfarligt att klättra upp på vagnar eller i konstruktioner vid spåret! Den elektriska spänningen i delarna ovanför vagnarna, kontaktledningarna och konstruktionerna som är anslutna till dem är mer än hundra gånger så stor som hushållselen (25 000 V). Det är tillräckligt för att orsaka dödsfall. Elen kan dessutom ”hoppa” över luftspalten som en ljusbåge: Man kan få svåra inre och yttre brännskador eller en dödlig elektrisk stöt utan att ens röra strömförande delar.

Varför är det farligt att kasta föremål på kontaktledningarna eller röra dem med något föremål?

Leken i fråga är livsfarlig. Ett föremål som träffar kontaktledningarna, till exempel en järnstång, kan oväntat explodera av den elektriska spänningen och med hög hastighet slunga i väg splitter åt alla håll. Föremålet kan även återvända som en bumerang på personen som kastade i väg det med sådan hastighet att personen inte hinner väja undan. Utöver detta kan elen använda föremålet och personen som kastar/håller i det som strömkrets. Med andra ord kan elen blixtsnabbt gå (eller hoppa) till föremålet och från föremålet till människan och därmed orsaka svåra brännskador och i värsta fall dödsfall. När man rör sig nära en elektrifierad järnväg med ett högt föremål, till exempel ett metspö, måste man vara försiktig så att föremålet inte kommer i närheten av kontaktledningarna.


Hur kan man veta vilka övergångsställen som är lagliga och tillåtna, och vilka som är olagliga och förbjudna?
Lagliga övergångsställen är alltid utmärkta med skyltar. Plankorsningar kan också ha någon slags varningsanläggning – ljussignal, ljudsignal, bommar – eller en kombination av dessa.

 

Följande trafikmärken informerar om en plankorsning:


Plankorsning med järnväg,
utan bommar

Plankorsning med järnväg,
med bommar

Avståndsmärken för plankorsning med järnväg 

En blinkande röd lampa eller
växelvis blinkande röda
lampor = Stanna 

En blinkande vit lampa =
Körreglerna* för
plankorsningar gäller 

*) Vägtrafiklagen (267/1981), 7§: Fri passage för tåg. Korsande av järnväg

Tåg skall lämnas fri passage. Med tåg avses i denna paragraf varje anordning som löper på järnvägsskenor.

Vägtrafikant som närmar sig plankorsning med järnväg skall iakttaga särskild försiktighet och, oberoende av eventuella skyddsanordningar, vara uppmärksam på om tåg närmar sig. Förare av fordon skall härvid använda sådan hastighet att fordonet vid behov kan stannas före banan.

Vägtrafikant får ej börja korsa järnväg, om tåg närmar sig eller ljussignal ålägger honom att stanna, särskild ljudsignal ljuder eller bom är nedfälld eller i rörelse. Han skall då stanna på betryggande avstånd från banan, före signalanordningen eller bommen. När järnväg får korsas, skall det ske utan dröjsmål.